Lite tid och lite ork...
Har inte skrivit här på ett tag. Hinner inte. Så trött. Sliten. Varför? Tror det är jobbet. Att vara lärare är underbart men oj så mycket tuffare än jag trodde. Mamma tyckte jag borde skola om mig. Du har ju chans till det. Passa på. Skola om sig? Är inte det att ge upp? Samtidigt älskar jag jobbet med barnen. All glädje, alla kramar, alla ord. Vilken glädje. Men allt runt omkring läraryrket. Fy f*n rent ut sagt. Så mycket administrativt som man aldrig kunde drömma om när man utbildade sig. Men min goa klass, hur ska jag kunna ge upp er? Samtidigt är jag som ett utsketet äpple (visst är det väl så talesättet säger?). Längtar bara hem till min soffa och min säng. Vila. Sova. Bara vara. Kanske kommer bättre tider. Lugnare tider. Vi hoppas på det och härdar ut ett tag till.
Fina svägerskan var här med sin underbara lilla tjej. Kan ju hoppas att den där zonterapin gör sitt så vi också får känna den glädjen. En sådan glädje som det bara måste vara att ha en sådan guldklimp. Sötaste. Finaste. Vilken dröm.
Kommentarer
Trackback
