Jobbångest...
Lite ångest börjar smyga sig på. Näst sista semesterdagen. Sedan allvar. Statusuppdateringar på fb om "tillbaka till verkligheten", "skönt med rutiner igen". Jag håller inte med. Vill ha overklighet och orutiner ett bra tag till. Älskar ledighet. Men man får inte alltid som man vill. På onsdag blir det verklighet varken jag vill eller inte. Nytt klassrum. Nya barn Nya föräldrar. Nervös. Ja, faktiskt. Jag är nervös. Klarar jag det här. Med ens blev det krångligt att vara lärare. Ansvar. Kunskap. Papper. Vissa stunder tänker jag att ett jobb på ICA hade vart najs. Jobba 7-16. Blippa varor. 335 kronor tack. Var det bra så? 16.00 går man hem och ägnar inte jobbet en tanke. Men nu är jag lärare. Vet att jag stundtals älskar det men ibland, som nu känns det närapå övermäktigt. Men med en klapp på axeln, en spark i rumpan så ska det nog gå.
Läser på fb om sommarens statusuppdateringar. Allt är så mysigt, soligt, glittrigt, fint och bara bäst. "Facebook-mysigt" brukar en vän ironiskt säga. Min sommar har oxå varit härlig. Underbar. Fantastisk. Men det finns baksidor också. Men det är det inga statusar som skvallrar om. Nä, ska inte grotta ner mig i det mer. Men ibland blir jag gaaaaaalen på alla mysiga fb-inlägg!!! Fast jag har ju ett val, läs inte. Just det, sluta irritera dig och sluta läs. Punkt. Slut.
Nu står R i köket och lagar finmat till mig. Ja, han kallar det så och jag får inte kika. Luktar gott gör det ialla fall. Ett glas vin har han erbjudit mig. Men tack men nej tack. Fick nog i torsdags. Verkligen nog. 30-åriga damer på galej. Började bra slutade dåligt. Nu blir det vatten ett par dagar. Tills på fredag. Då blir det galej igen:)
Kommentarer
Trackback
