Lekland...
Fick samtal från kusin. Vill du följa med mig och barnen till ett lekland. Tack men nej tack. Har varit där en gång innan med en annan vän och hennes barn. Aldrig känt mig så felplacerad. Nej, lekland får vänta. Tänker inte utsätta mig för det igen. Vet att alla mina vänner och släktingar bara vill väl. Känner mig därför otacksam. Men de vet inte hur det känns. Hur väl de än försöker så har de inte känt som jag. Kommer heller aldrig att göra.
Borde ta med mig kusinbarnen på något kul innan vi åker. Finns en teaterföreställning på söndag. Hinner egentligen inte. Men kanske måste. Eller så bjuder jag hit dem på pizza. Lättare så. Samvetet lättar nog också. Vill ju träffa godingarna. Och kusin. Kusin som faktiskt är frisk. Yihoooo!!!
Kommentarer
Trackback
