lindaslangtan

Jul. Påsk. Midsommar. Det är då det värker extra i hjärtat. Det är då Längtan känns som mest.  Det är då som vi skulle firat tillsammans med er och era barn. Bundit kransar. Plockat blommor. Torkat kladdiga jordgubbsfingrar. Dansat små grodorna. Vi vet att vi är så välkomna att vara med er och era guldklimpar. Men det är svårt. Värken blir så stark då. Lättare att ta ett steg tillbaka. Hitta andra sätt att fira. Andra personer att fira med. Vet att vi får en underbar midsommar trots Längtan. Sill. Potatis. Jordgubbar. Släkt. Kärlek. Skratt. Musik. Men trots det känns hålet i hjärtat extra stort vid dessa tillfällen. Jag låter det få värka. Tids nog har vi vår guldklimp och då är Längtan värd all väntan, värk och tomhet.

Möhippa för bästa Å är över. Planerat länge och det blev lyckat. Kidnappning, champagnefrukost, vänner, tävlingar, studio, drinkar, skratt, kramar. Love you Å! Denna helgen var det fest hos Dig. Du som kämpat så länge mot det onda. Äntligen har det gett resultat. Proverna visar inget. Lycka. Vi firade med fest. Du dansade som aldrig förr. Strålade. Levde. Underbara Du. Sommarlovets första dagar bjuder på lycka och jag ska njuta av varje sekund.

Blev inget detta försöket heller. Fattar inte. Orkar inte. Väntar på samtal från adoptionshandläggaren. Tror vi har bestämt oss. Bestämt oss för land. R och jag diskuterade. Fördelar. Nackdelar. R tyckte si. Jag tyckte så. Mycket känslor. Mycket frustration. Sura. Ledsna. Vi behöver varandra i allt det här. Ändå blir det så svårt. Vårt älskade barn får vi kämpa för. Hårt. Det sliter på oss. Vilar tankarna från allt ett tag. Skolavslutningen var idag. Min fina klass. Många kramar. Lite tårar. Världens bästa fröken på ett hjärta. Världens bästa fröken på en vit träplanka. Det är tydligen jag. Jag som är världens bästa fröken enligt min goa klass. Sånt värmer.