Hoppas...
Vågar man hoppas? Allt gick bra. Precis som tidigare gånger. På söndag flyttar två stycken långtidsodlade, preparerade med aha in hos mig. Det enda jag vill är att de ska stanna och trivas hos mig. De är så efterlängtade och så välkomna. Våra mirakel.
Snart...
På tisdag är det dags. Ännu en gång. Hoppas att skillnaden mot de andra gångerna är att nu hittar de Guldägget. Känner inte så mycket. Vågar nog inte hoppas. Mest nervös över att det ska göra ont. Steril miljö. Plåtinstrument som klingar. Vita rockar. Monitorer. Förhoppningsvis sker det mirakel. Vårt mirakel.
After work...
After work med M. Lite vin, lite drinkar. Prat. Skratt. Dans. Ed Hardy, Scarface, Beavis, Butthead. För många drinkar. Aj, aj, aj. Kan inte stanna livet för Längtan men hjälp tänk om jag försämrat något nu. Ska leva nyttigt från och med nu. Ska börja med att ta tag i hemmet. Sedan matlagning. Sedan frisk luft. Huvudet känns fortfarande inte okej. När man blev man så här dålig efter lite after work? Jag börjar nog bli gammal.
