Frukost 14.00...

Sen frukost efter en sen kväll eller tidig morgon om man väljer att se det så. Trevlig kväll hade vi ialla fall. Gamla låtar på spotify. Minnen. Nostalgi.
Nu är vi nog enda huset på gatan som inte har skottat. Men nu ska vi ge oss ut. Först skotta. Sen prommis. Hoppas det kan få mitt mosiga huvud att bli som nytt igen. Ikväll blir det nog pizza och film. Är nog vad vi orkar med innan en ny arbetsvecka drar igång. Kan nästa vecka vara veckan vi väntar på?

Självvald ensam fredag...

Igår var det äntligen fredag. R skulle på konferens, läs fest med jobbet. Jag hade i mitt stilla sinne tänkt att spendera kvällen med mat och ett glas vin hos mina kära föräldrar. Men efter en jobbdag som blev lite längre än vad jag önskat och storhandling var jag helt slut. Planen var att träna men den ändrade jag till promenad. En kall men skön promenad var vad jag orkade innan jag kraschlandade i soffan. Och så kommer mitt dåliga samvete som ett brev på posten. Har ju funderat en del över livet det sista. Dagarna som går och aldrig kommer tillbaka är ju livet. Vill ju umgås. Men orkar inte. Som igår, hade ju vart supermysigt att vara med mamma och pappa men nu blev det en kväll i ensamhet istället. Självvalt. Skönt. Men samvetet gnager. Jag vill så gärna vara alla andra till lags. Är medveten om det men vet inte riktigt hur jag ska jobba bort det. Framförallt undrar jag vart min energi har tagit vägen. Jag som brukar vilja hitta på saker. Jag som alltid har orkat allt och lite till. Jag är helt slut. Vad händer?
Nu ska jag ialla fall ta mig an den här dagen. Musik på. Städning. Matlagning. Promenad. Sedan trevlig sällskap. Och R kommer snart hem. Det är lördag för tusan!

07.45 till 19.45...

Åkte hemifrån 07.45 i morse. En arbetsdag, en föreläsning, ett träningspass och tolv timmar senare är jag hemma igen. Packa upp träningsväskan. Diska. Tömma kattlådan. Duscha. Fixa kvällsmat. Landa i soffan. Puh, är det det här som kallas livet? Har tänkt så ganska ofta sista tiden. Tiden som går är mitt liv. Gör jag det bästa av det? Slösar jag bord det? Träffar jag människorna jag vill? Jobbiga tankar. Just nu känns livet mer än någonsin som en transportsträcka. Det är inte lätt att hantera det annorlunda. Vi vågar knappt boka in någonting. Samtalet kan ju komma. Men när? Dagarna som går är ju livet. Livet står just nu på paus. Men jag får inte igen dessa förlorade dagar. Veckor. År. Ålderskris? Njaa, kanske.
Till helgen kommer kusin och K på middag och vin. Nästa helg blir det party med vänner. Lite skoj vågar vi planera in i alla fall på denna transportsträcka som aldrig tycks ta slut.

Munsår...

Ett munsår har slagit sig till ro. Svider. Stramar. Varar. Blöder. Jag smörjer och smörjer men det är fortfarande lika svårt att öppna munnen. Ett leende är näst intill omöjligt. Jo, jag tycker nog allt lite synd om mig idag. Det är en sådan dag. Vaknar med munsår. Ryggont. Mens. Röja i husets alla vrår står på schemat. R röjer och jag mer vardagsplockar. Får bli så idag. Vissa dagar är jag så tömd på energi. Kan det vara så att väntan på det där magiska telefonsamtalet stjäl energi. Mer energi än vad jag inser? Kan vara så. Idag är det så.

Effektivare...

Idag har varit en lite mer effektiv dag. Blev väckt med kaffe på sängen. En morgonpromenad i både regn och hagel. Frukost. Tvättmaskin. Städning. Ett bodypump-pass. Dusch. Byta lakan. En stor kopp te, digestivekex och clementiner till "Kronjuvelerna" på Svt. Har också klämt in telefonsamtal till både vänner och mormor. Jag får lätt så dåligt samvete när jag har lov. Känns som att det finns 1000 måsten. 1000 saker som borde göras. Men det är ju helt okej att ta det lugnt. Måste låta mig själv göra det. Som en kollega sa "man måste ju få lov att ha lov"! Smart kollega. Imorgon blir det storhandling inför fredagens festligheter. Lunch hos mormor. Dammsugaren ska också få arbeta för det hanns inte med idag. Och så jag ge mig själv lov att ha lov. Lovar;)


Slö...

Inte många knop gjorda här. Hade massa planer idag. Röja. Handla. Promenera. Tvätta. Träna. Men luften har gått ur mig. Är helt slut. Noll energi. Kanske får bli en lat dag. Nya tag imorgon.
Nyår var mysig. Hotell. Spa. Bubbel. God mat. På tolvslaget kändes det som att något nytt tar vid. 2012 året då vi blir familj. Hoppas nu verkligen att det blir så. Att det går smidigt. Orkar inte med något krångel. Nu vill jag att det går snabbt.
På fredag blir det fest hos oss. Som en andra nyårsafton. Då med alla vänner. En trevlig trettonhelgs-tradition. En bra inledning på det förhoppningsvis alldeles fantastiska 2012.

RSS 2.0