Fem var det ju...
När jag räknade en gång till kom jag fram till fem. Fem gudbarn. Inte fyra. Fast som sagt en av dem är nästan vuxen. R´s systers barn som vi blev tillfrågade att vara gudföräldrar till har fortfarande inte döpts. Ska nog inte döpas heller. Därför glömde jag. Förlåt. Vilken gudmor va...
Söndag. Regnigt. Grått. R sover. Jag har ätit frukost. Ska nog fortsäta mysa i min soffa. Med den bra boken och med det sköna täcket. Mmmmmmys!
Herrmiddag och ensammys...
Har kört iväg R på herrmiddag. Biljard. Öl. Middag. Utgång. Jag ska bädda ner mig i soffan. Lyssna på regnet. Njuta av tända ljus. Äta pitabröd med kyckling. Smaska godis. Tycker om att ha en kväll då och då alldeles för mig själv. Inte för ofta men ibland.
Läste en blogg. Bloggaren hade skrivit ett brev till ena barnets gudmor. Budskapet var solklart. Besvikelse över att barnet aldrig träffade sin gudmor. Besvikelse över valet av gudmor. MItt dåliga samvete slog till. Har tre gudbarn. Egentligen fyra. Men det fjärde är närapå vuxet nu. Men de andra tre. Min kusins barn och min bästa väns barn. Bästa vännens barn träffar jag regelbundet. Kusinens barn i perioder. Men jag borde hitta på mer med barnen. På egen hand. Men när ska man hinna? Orka? Vecka 44 har jag lov. Då ska jag ta med mig lilla A på fika i stan. Kanske bio. Tycker ju så mycket om mina gudbarn. Alla tre. Är också jättestolt över uppdraget. Tack M och M. Jag hoppas att ni vet att jag finns här för barnen. Alltid.
TV-fri kväll...
Var hemma hos svärföräldrarna. Hur ska det gå i matchen, Sverige - Holland, ikväll? Ehh, vet inte, vi har tv-fri kväll. Gulligt. Jag har haft som förslag en längre tid att R och jag ansvarar för varsin veckodag då vi hittar på något lite extra. R har sagt nej tack. Jag har inte tjatat. Nu har han ändrat sig. På onsdag har han planerat något för oss. Nästa onsdag är det min tur. Blir så lätt att man fastnar i tv-soffan. Mysigt. Men alla dagarna som går är ju faktiskt livet. Förgylla vardagen är ju aldrig fel. Vi får se hur det går. Kanske är vi strax tillbaka i tv-soffan igen.
Nu firar vi helg. Ost och gott vin. Paj med soltorkade tomater och ruccola. Imorgon krattar vi höstlöv i trädgården. På kvällen ska vi ut och käka middag. Höstmys. Med min älskade R.
Lite tid och lite ork...
Har inte skrivit här på ett tag. Hinner inte. Så trött. Sliten. Varför? Tror det är jobbet. Att vara lärare är underbart men oj så mycket tuffare än jag trodde. Mamma tyckte jag borde skola om mig. Du har ju chans till det. Passa på. Skola om sig? Är inte det att ge upp? Samtidigt älskar jag jobbet med barnen. All glädje, alla kramar, alla ord. Vilken glädje. Men allt runt omkring läraryrket. Fy f*n rent ut sagt. Så mycket administrativt som man aldrig kunde drömma om när man utbildade sig. Men min goa klass, hur ska jag kunna ge upp er? Samtidigt är jag som ett utsketet äpple (visst är det väl så talesättet säger?). Längtar bara hem till min soffa och min säng. Vila. Sova. Bara vara. Kanske kommer bättre tider. Lugnare tider. Vi hoppas på det och härdar ut ett tag till.
Fina svägerskan var här med sin underbara lilla tjej. Kan ju hoppas att den där zonterapin gör sitt så vi också får känna den glädjen. En sådan glädje som det bara måste vara att ha en sådan guldklimp. Sötaste. Finaste. Vilken dröm.
